 |
|
|
 |
|
Att slösa bort tid är en viktig del av livet
okej- ur träningssynpunkt: URUSEL SOMMAR! Ur semestersynpunkt: SUVERÄN SOMMAR! Det som kan konstateras är att Max får jobbigare och jobbigare med värmen för varje år som går. Jag kommer att räkna bort ca en och en halv månads träning inför nästa sommar (om inte mer).
Som tur är börjar temperaturen på kvällarna att ge med sig. Igår hade vi 15 grader vid 23-tiden så nu kan vi ta längre prommisar i alla fall. När temperaturen går under 12-strecket så ska han få börja springa cykel också.
Så, vad har vi gjort? Badat, fiskat, varit i stugan, hälsat på Martins föräldrar mm mm. Allt mellan himmel och jord, både två- som fyrbenta verkar vara rätt nöjda  . Sista semesterveckan väntar och det är bara för oss att knyta ihop säcken och börja förbereda för en härlig höst.
jag har tydligen förbrukat alla bilder jag får lägga upp på den här sidan- surt. Problem är dock till för att lösas.
Bilden på framsidan visar den dyraste ädelstenen som någonsin sålts. En sällsynt rosa diamant som vid en auktion på Sotheby's i Genève 2010 såldes för cirka 320 miljoner kronor. Diamanten köptes av en brittisk juvelerare vid namn Laurence Graff. Det är synd för honom att vi har en finare.... En juvel som är ovärderlig och fyller 2 hela år imorgon. Stort grattis till familjens solstråle önskar mamma, pappa och "Mast"!
jisses vad fort det går. Vi jobbar och sliter, njuter av livet och tränar så gott vi bara kan och hinner. Max har fått några pass med fältsök och även lite träningspass med markeringar och linjetag. Detta varvas med cykelturer och långprommisar för att hålla i och förhoppningsvis förbättra konditionen så gott vi kan.
Sista helgen i maj har vi jaktkurs och jag ser gärna att jag förbättrar styrningen i söket något till dess. Stadgan är relativt bra, dvs när vi tränar på hemmaplan. Jag tycker att vi har startat på en något högre nivå än vi var på ifjol. Han har ett bättre mönster i sitt sök. Han har även högre tempo in till mig med dummys. Hoppas det håller i sig, men vid det här laget känner jag till att det blir riktigt svårt när det blir fågel i markerna. Då lämnar Max hörseln hemma!
Sista helgen i maj går vi jaktkurs och första helgen i juni går jag en intensivkurs i jägarexamen. Tänk vad roligt det skulle vara att få jaga i höst .
På återseende!
Hemma från stugan och tillbaka i vardagen. Hade kunnat stanna hur länge som helst. Det är verkligen rekreation för själen att få vara i laglöst land för en stund. Här finns några bilder från vår helg i stugan...
Klenoderna är hemma efter en semestervecka hos "farmor och farfar". Rapporterna förtäljer mycket bus för två och fyrbenta samt en del fiske. Max har röjjt loss med Esso och trots att han börjar bli ganska stor så går de jättebra tillsammans. Själv har jag jobbat dag och natt så nu kommer det kännas jätteskönt att få ansluta till semesterfirarna under veckan. Martin jobbar natt nu i helgen och jag ska jobba någon dag till veckan. Efter det blir det stugliv med "mormor och morfar" för hela slanten. Ska bli jättehärligt! Glad påsk på er alla!
Då är det nog bara att bekänna. Jag har hädat. Stort nejnejnej! Max är rejält friserad, som han alltid blir denna årstid. Nytt för i år är dock att jag klippt längderna på hans öron. Det här ska man inte göra på en cocker, men vi pratade länge och väl om ingrppet i hushållet. Matte och husse bestämde sig att ta sitt förnuft tillfånga eftersom han inte ställs ut och har problem med återkommande inflamation. Ingreppet verkar än så länge bra för han får inte blöta och tunga öron när vi varit ute. De behöver inte ens spolas av då vi varit på leriga skogsvägar.
Nästa gång vi åker till djursjukhuset ska Max rabiesvaccineras. Detta för att i år eller nästa få starta på ett finskt viltspårprov. Jag har börjat läsa på om reglerna. Det ska bli så roligt att få börja spåra igen!
Vi har ställt undan sparken och börjat cykla. Det har blivit tre rundor så här långt. Vi har som mest cyklat en timme och kört väldigt lätta pass. Vi värmer upp och varvar ner efter vägen och sen får han springa lös efter skogsvägen.
Den lilla tvåbente filuren blir bara roligare och roligare. Den egna viljan börjar göra sig hörd och det är ett evigt tjatter så man får sår i öronen. Igår frågade jag hur det går (hon satt och stökade på med skorna som hamnade bakochfram) då fick jag svaret "åt skogen". Idag har hon samlat pinnar när vi var ute på promenad och de ligger som en risbuske över hela vagnen ute på altanen så hon har dem till vi ska vara ute igen. Max himself har dragit hem lite mjölkpaket och diverse andra fynd som han hittat efter vägen. Det börjar bli dags för vårstäd utomhus 
Så äntligen har han varit här! Jag tror jag har betett mig värre än en unge på julafton. Sprungit till fönstret 111 ggr för att se om de varit på ingång. Ajax, som han ska heta, är en mager kille med rangliga ben på 9 månader. Lite lätt stressad inomhus och hur söt som helst. Jag tror det där kommer bli riktigt bra bara han får socialisera och äta upp sig lite. Han har inte bott inne med folk förut. Max verkade som en gammal gubbstrutt som satt på soffan och tittade på honom.
De gick jättebra tillsammans iaf. Några busattacker, men vi avbröt dem eftersom Ajax är så pass mycket större och inte riktigt har koll på var han sätter fötterna. I övrigt behandlar han det mesta som luft. När jag skulle prata med honom satt han bara och tittade åt ett annat håll. Jag fick fjäska rejält med kli bakom öronen och på magen. Det känns riktigt bra inför fortsättningen, för de här killarna kommer ju fortsättningsvis kampera ihop vid alla tillfällen vi har att träffas inom familjen.
Vad händer annars? Tja, en praktvurpa med sparken. Ajajaj! Några lårkakor men humöret är på topp så vad gör det... Bit ihop eller bryt ihop- jag väljer det första. God kväll!
I veckan har jag jobbat eftermiddag (eller skulle jobba eftermiddag, men har jobbat ca 11-22). Inte direkt bra när man är sjuk. Förhoppningsvis blir jag frisk snart och så kan vi ju önska att jobbet lugnar ner sig lite. Något som i alla fall var bra med att skifta lite är att fredag blev ledig dag. Den föll även in så pass att det var på Martins födelsedag
Förra veckan körde vi en del lydnadspass och imorgon är det dags igen. Har inte börjat med några speciella moment utan vi kör banor i olika miljöer med inkallning, fotgående, stanna och lägganden. Max tycker att det är jätteroligt.
Några skoterturer har vi också hunnit med. Förra veckan var vi till krokträsket och idag har vi varit vid råtjärnarna. Max är helnöjd och växlar sitt snokande med lite vila och korvtiggning mellan varven. Pulkåkningen går också mycket bättre nu. Han kan vara lite spänd från början men kopplar av riktigt bra efter en stund. Emma, ja hon skiner ikapp med solen var hon än är. Helt otroligt så glad och lättsam ung dam. Finns det inga pulkbackar så går det lika bra att samla på kottar, bygga snöslott eller leka i någon kompis skoterpulka. Endast fantasin sätter gränser.
Nu måste jag och Max börja traska långprommisar igen. Har ju kunnat fuska med sparken hela vintern, men nu tryter föret och än är det ett tag till vi kan ta fram hojjen. Till veckan står lydnad och frisering på schemat så jag hoppas att man kan köra en vecka till, men efter det....
Av och till tar vi en avstickare till stallet för att mamman i huset ska få snosa häst. Emma brukar prata om Bellman på bilden. Max följer självfallet alltid med, men han funderar nog mer på stallkatterna- även om han faktiskt också snosar på en och annan häst
Bilden på framsidan är stulen. Det har varit otroligt vackra norrsken några kvällar, men kameran har tyvärr stannat hemma dessa dagar.
Så... Vad händer och fötter? Det är vårvinter! Behöver man säga mer? Egentligen inte.
I helgen har vi ägnat en stor del av tiden utomhus. Bland annat på älven där jag fått springa upp och ner i en backe med sockerungar. Max sprang några vändor och sen drog han iväg och fiskade med "morfar" en bit bort.
Ska försöka ta tag i min egen träning. Ska köra ett par dagar i veckan på lunchen. Spinning och pump står på schemat. Efter torsdagens pump kunde jag knappt röra mig så det behövs. Att jag och Max sedan körde "vilse" i skogen på kvällen och promenerade i 2,5 timmar gjorde inte saken bättre precis. Shit happens.
Om vädret tillåter så kommer vi köra lydnad hemma under veckan. Ska smyga igång nu och då finns det ingen återvändo. Nu kan man ju inte skylla på att det är för kallt.
Bästa nyheten den här veckan är att Max "kusin" äntligen har kommit. Lillebror har blivit med schäfer. Han heter Extreme och är 9 månader (kommer kallas något annat). Om vi har tur kommer de hem till helgen. Jag längtar!
Sablar vad kallt det är ute! För tillfället har vi ca 30 grader, men det har varit kallare. Som lägst tror jag det har legat runt 35-36 och det ska tydligen hålla i sig hela veckan. Varmare väder välkomnas!
I lördags var det bara 15-16 grader mitt på dagen så då premiärade vi framåter till Sävast i skoterpulkan. Emma satt som ett tänt ljus och gjorde ljudeffekter medan Max skakade som ett asplöv. Det gick bättre för honom på hemvägen så jag tror det kommer att ge med sig. Väl i Sävast så träffade vi storfiskarna på älven för att sedan åka hem till dem för att fika lite innan vi åkte tillbaka.
Tyvärr har vi inte kunnat ta några längre svängar sedan i lördgs. Max är verkligen jättesnäll och gör inga stora väsen av sig inomhus. Jag tror han tycker det är rätt skönt att slappa lite. Får se hur många dagar det håller i sig...
Hej hopp, nytt år och nya tag. Veckorna går i ett rasande tempo och det blir ljusare och ljusare. Jag har jobbat i snart tre månader och jag måste säga att det går förvånansvärt bra. Jobbet är sig likt, Emma stortrivs på dagis och Max verkar nöjd och glad med livet. Han är i ganska bra fysisk form och i fredags mötte vi en av fröknarna från hundskolan som tryckte på om att starta tvåan till hösten. Det tar emot lite eftersom det är många nya moment och vi måste backa en del i vissa, men vi kör igång snart så vi får se hur långt vi hinner i år. Man kan också säga som Winston Churchill sa: Bästa sättet att få ett arbete att verka svårt är att skjuta upp det.
En annan rolig sak som vi fick nys på innan Jul är att Max blev klubbmästare i SSRK Bodensekt 2010. Helt otroligt roligt när man sitter med pärmen och läser om alla dessa fina hundar som tidigare tagit priset. Tänk vad stolt jag kan bli över min bästa vän som gjort så mycket under sitt korta liv med en amatör till matte. Han värmer själen varje dag!
Igår körde vi ett redigt fyspass med sparken. Det tog 2 timmar och 20 minuter. Ballongbacken var inblandad och man kan säga som så: Max har mycket bättre kondition än mig. Shit vad trött jag var när vi kom hem. Ikväll tar vi en lite lugnare runda- prommis på ca 1,5 h.
Jo.. förresten så har vi införskaffat en skoterpulka. Max och Emma har premiäråkt i bodan. Det började egentligen med att Emma lekte i den, men tillslut hamnade jag också där och Max höll på att hoppa i själv så då stoppade jag in honom med. Finns det hjärterum… Till helgen hoppas vi att vi kan dra ut hela gänget för då är husse ledig.
|
|
 |